Vilse i vida världen: 2012

GOD JUL!

Vi hoppas att ni har en fin julafton där hemma och myser lite för oss med. Vi firade jul på svenska kyrkan tillsammans med Julia, Frida och Emelie för lite riktiga jultraditioner, de är ju så dåliga på det här. Saknar er till tusen!

At the airport

G'day mates!
Ja det är faktiskt så man hälsar här i Aussie. "No worries" och "vegemite tastes like crap" är också väldigt förekomande fraser. Nåväl, slutbabblat om australienska ordval. Ber om ursäkt för att vi inte uppdaterat så mycket på sistonde, anledningen är att vi har spenderat den senaste veckan i östkustens djupaste skogar. På en plats där grodorna kväker lika högt som korna råmar, där spindlarna är stora som dasslock och där exotiska växter slingrar sig uppåt dit blicken knappt når.
Exotiskt javisst men också långt ut på landet vilket är lika med noll täckning. Vad vi gjorde ute i ingenstans? Vi testade på wwoofing, vilket innebär att man jobbar för en familj, i det här fallet en irländare och engelska med två blyga men bråkiga barn, i utbyte mot mat och husrum. Det visade sig vara en riktigt bra deal för maten vi fick var underbar för våra backpackermagar (lamm, stek, räkor, yoghurt, mm) och det var riktigt skönt att få stanna på ett och samma ställe med sina grejer och slippa flacka runt utan mening och mål. Dessutom var de schyssta med arbetsuppgifterna. Att laga mat och slå in paket är ju bara kul! Fast vi fick rensa lite ogräs, binda buketter, städa och kratta också förstås... Hur som helst var det grymt avslappnat att få vara ett med naturen, förutom när årtiondets åskväder drog igång mitt i natten, så nu är vi redo för ett ordentligt julfirande i Melbourne!

Härkommer lite blandade bilder från de senaste två veckorna. Bland annat utsikten från vårt boende (bodde ytterst fancy i ett tält), hippiebyn nimbin som typ hade fastnat i 70-talet och där de försökte pracka på oss "cookies", lite australiensk glass, en typisk frukost, australiens östligaste punkt i byron bay, mat från surfcamp och en jätteräka (!).

Waves

Efter en problemfylld tid fick vi antligen chans att roa oss och koppla av under en langhelg, vi akte namligen pa SURF CAMP! En av huvudpunkterna pa var lista over saker vi vill gora i Australien var att surfa vilket man far gora pa surf camp, for att fortydliga det hela. Vi hade hoga forhoppningar om att vi skulle tycka det var roligt och att vi skulle vara tva vita, svenska, okanda, oanade talanger som skulle ta hela Austaliens ostkust med hapnad. Det visade sig att vara forhoppningar stamde precis med verkligheten. Vi har nu bada blivit erbjudna varsin plats i Seal rocks A-surflag. Dessvarre ar ju var plan att forflytta oss upp langs med ostkusten sa vi var tvunga att tacka nej till detta oerhort smickrande erbjudande. Trakigt men sant.
Surf camp var i alla fall en fantastisk uppleverlse som vi aldrig kommer glomma! Forutom att surfa traffade vi nya vanner fran saval Skottland och Tyskaland som Sverige, vi provade pa paddle board pa sjon, at fantastiskt god mat lagad av den naturvetenskapsalskande ledaren Brett, roade oss pa surffest med dans, musik och goon samt upptackte de oslagbart haftiga fosters: encelliga sjalvlysande djur. Summa summarum en gryym helg.

Pa aterseende

On the road again

Lite blandat opublicerat material fran de senaste veckorna under var roadtrip i Victoria.

Det var ordentligt blasigt pa Philip Island sa vi flydde faltet

Zebran och Wilsons Promontory

Tidal River i Wilsons Promontory dar vi sov var forsta, och kallaste, natt i bilen, en upplevelse!

Emma njuter och mediterar over den fantastiska utsikten

Vi tog en liten paus innan vi fortsatte att bestiga Mt Bishop (381 moh)

Helt fantastisk utsikt

Allra hogst uppe pa toppen, ganska stolta och en gnutta utmattade

Var forsta wombat!! En liten tjockis som tydligen alskar att ata

Agnes Falls, de hogsta i Victoria

Black swans i Lakes Entrance

Allt är inte en dans på rosor

Hur fantastiskt och grymt bra det än är att vara iväg i Australien, resa runt och uppleva en massa saker, så är det inte alltid en dans på rosor. Att ha en egen bil och kunna åka vart man vill, njuta av fint väder och träffa trevliga människor jämt och ständigt är självklart helt underbart. Att vara borta ett år utan att stöta på problem och utan att mötas av motgångar händer såklart inte. Men har man jobbat på en broccolifarm inser man att man klarar ganska mycket, haha. Alla borde prova på det så får man lite perspektiv på tillvaron.
Var bara det jag ville säga, vi ligger alltså inte och chillar på stränder och jagar kängurur hela tiden, ibland får man kämpa på i Aussi också.
Hoppas allt är bra i Sverige, att tågen går, att IFK vinner mycket, att julkalendern blir en succé och att årets glögg har en god smak!
Emma

Gula vastar, pingviner i pasar och judar

Det var en marklig rubrik kanske ni tanker men det var precis vad vi upplevde i St Kilda nar vi bodde dar for en natt. Sent pa kvallen tankte vi ga ut till piren och se om vi kunde hitta nagra sma sota pingviner men da mottes vi av sma gnyende fran pasar som skumma manniskor i gula vastar smusslade med. Det visade sig vara de urgulliga pingvinerna de fangade in! Vi blev saklart lite paffa och det blev annu mer absurt nar det kom en stor grupp med ultraotrodoxa judar som fotograferade och holl pa. Inte riktigt vad vi hade forestallt oss men vi fick iaf se de speciella faglarna.
Dagen efter hade vi picknick vid stranden i St Kilda, riktigt harligt med stralande solsken. Vissa av oss tog till och med ett dopp! Darefter akte vi till IKEA, Sverige!! Vi blev saklart lite hemsakniga.. Men det var kul att fa se lite svenskt igen och fika (pa riktigt).
Vara sista dagar i Melbourne bjod ocksa pa en fin middag pa en italiensk restaurang med skaldjursrisotto, bio pa Melbourne Centrals Hoyts, fieasta-marknad med en massa marknadsstandsmat, utgang i Fitzroy med tyskarna och svenskarna samt en mastig fika i St Kilda.

Nu ar det en vecka sedan vi lamnade Melbourne och vi ar nastan anda uppe vid Sydney. Fortsattningen av roadtripen kommer en annan gang for ni haller internettiden pa att ta slut!!!

Pa den italienska restaurangen, valdigt gott men..

... kyparen var overtrevlig och sen forsokte han kora ut oss sa fort vi hade atit upp

Isabelle ar amazed inne pa Melbourne Central/bion. Filmen (Breaking Dawn pt 2) var bra men det basta var pa slutet nar hela biosalongen andades ut och appladerade.

Emma ar en pingvin och Isabelle ar en pungratta ute pa piren i St Kilda

Melbourne Skyline sett fran St Kilda

En picknick i det grona, ata det ar vi bra pa

Mys i sofforna inne pa IKEA

Livet pa en pinne

Som ni kanske har forstatt sa ser vart reseliv lite annorlunda denna vecka tillskillnad fran forra. Vi har bytt Great Ocean Roads slingrande vagar och sma opittoreska (ibland) hamnbyar mot storstaden MELBOURNE wohooo, vara sunkklader mot nagot finare stadsvanliga outfits, tonfisk mot afghansk lammgryta, fattiga Coles kakor mot saftigt bananbrod, ni hajar grejen va? Det ar gankska gott att vara i en civiliserad stad tillskillnad fran lilla Mildura. Vi njuter i fulla drag och forsoker umgas sa mycket som mojligt med vara vanner som bor har. I onsdags var vi pa Mexikansk fodelsedagsfest med sombreros, sangria och nachos, igar var vi i svenska kyrkan och kakade kottfarssas med spaghetti, knackebrod och sallad och idag blir det bia: Breaking dawn med svenskt godis. Vad som hander sedan ar lite oklart for tillfallet, men att vara spontan ar ju ganska kul.

Vi har insett nagra saker: svenskar kan vara valdigt stela och ovalkomnande, jamfort med backpackers fran varldens alla horn som alltid ar vanliga, oppna och inbjuder till intressanta samtal.