Efter vårt sorgliga farväl av Australien med bölkalas på flygplanet begav vi oss till Malaysia för tre och en halv veckas semester innan hemfärd. Det var mycket mer känslor än vi någonsin kunnat ana som bubblade upp då vi lyfte från vår tidigare hemort, Gold coast, och skyskrapornas lysande sken försvann långsamt ur sikte. Vi lämnade vårt hem, vårt land där vi tillbringat så mycket tid och där våra liv förändrats för all framtid. Oj, det lät kanske lite väl dramatiskt men så var det faktiskt.
Än var äventyret dock inte slut. Malaysia var nästa anhalt och det innebar premiärbesök i landet för oss båda. Vi inledde vår Asienvistelse med ett par dagar i huvudstaden Kuala Lumpur där vi mötte upp med vår kompis Frida som vi lärt känna i Australien. Beslutet att spendera ett par nätter på lyxhotell var inget vi ångrade efter alla lågstandardboenden i Australien. Förutom att drömma ljuva drömmar bland fluffiga täcken och vräka i oss restaurangfrukost storlek L, hann vi med att shoppa, äta ute HELA tiden, fasa över de offentliga toaletterna med hål i golvet och rumpslang istället för toalettpapper, åka på sight seeing till Batu caves, smaka durianchoklad (fisfrukten), fotas med en indier och gå på marknad i China town.
Efter besöket i Kuala Lumpur begav vi oss mot Tioman island för sol, bad, billig mat, snorkling, hängmattsgungande och ett avslappnat liv i största allmänhet. Efter ett par dagar lämnade Frida oss för att bege sig hem till Skutskär och vi fortsatte att chilla rundor. På Tioman hann vi även paddla kanot, se hajar och sköldpaddor (jag åtminstonde), bli polare med the locals, titta på utebio, åka på dagstur runt ön, spela strandtennis och isolera oss från alla svenska backpackers som vi inte orkade snacka med. Då jag råkade ut för en liten korallolycka blev vi tvugna att bege oss in till fastlandet och besöka en läkare som proppade på mig en massa mediciner och krämer.
Sista anhalten i Malaysia blev Melaka. Vi drabbades av ganska grov hemlängtan men försökte bita ihop och göra det bästa av vår sista tid på resande fot. I Melaka turistade vi oss, gick på museum, shoppade, spenderade en konstig dag på ett muslimskt vattenland, åkte båt på floden och for på spontanfärd till ett vattenfall med människor vi just träffat.
Till slut bar det äntligen av hem till Sverige och våra saknade familjer. Jag är fruktansvärt glad att jag gjorde denna resa och jag kan utan tvekan säga att det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Min dröm gick i upplevelse. Att dessutom få dela denna fantastiska upplevelse tillsammans med Isabelle var det bästa av allt. En bättre resekompis går inte att hitta! Tillsammans har vi delat allt, skrattat, gråtit, deppat, firat, planerat, ja gjort allt under åtta månader ihop! Tack för allt Isabelle, denna resa hade inte varit någonting utan dig.
Vem vet, kanske vi återkommer till denna blogg igen? Vi får se vad nästa äventyr blir, för resa tillsammans igen kommer vi garanterat att göra!
Ursäkta det megalånga inlägget, nu tackar jag för mig och oss och sätter punkt.
/Emma
Batu caves, bajsande duvor och tjuvapor.
Kuala Lumpur och de tre svenskarna.
Isabelle och Frida i Malaysias huvudstad.
Vår bungalow på Tioman island.
En vacker solnedgång lyckades vi se en kväll då molnen inte var allt för täta.
Snorklaren Isabelle.
Ska man gå in i moské måste man bära den rätta utstyrseln.
Melaka
Nu tackar vi för oss och fortsätter våra liv, still a bit vilsna, i Sverige.
